Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av bösta  Aktiv Passiv
Infinitiv bösta böstas
Presens böstar böstas
Preteritum böstade böstades
Supinum böstat böstats
Imperativ bösta
Particip
Presens böstande, böstandes
Perfekt   (böstad)?

bösta

  1. (vardagligt) tätt inpå slå (följande slag), bulta, dunka, klappa, banka, knacka, hamra
    Vanliga konstruktioner: bösta på, bösta sönder, bösta opp
  2. (ålderdomligt) med ansträngning arbeta (med något tungt), bråka, bända, streta, böka
 
Besläktade ord: böste, böstel
Etymologi: Av fornsvenska bösta, av fornnordiska bausta (”stöta, banka, hugga, tröska”), från urgermanska *baustian i liknande betydelse. Kognat med isländska beysta, danska bøste. Möjligen besläktat med isländska bauta (”slå”), fornnordiska böstl (”pil”), valböst (”viss svärdsdel, ansats?”), avlägset även latinska fustis (”knölpåk”), fornengelska béatan, engelska beat (”slå”) med mera.

Fornsvenska redigera

Verb redigera

bösta

  1. (vardagligt) bösta, tätt inpå slå (följande slag), bulta, dunka, klappa, banka, knacka, hamra
  2. med ansträngning arbeta (med något tungt), bråka, bända, streta, böka
    Etymologi: Se det nusvenska uppslaget.

Källor redigera

  • Svensk etymologisk Ordbok, s. 80). Hellquist, Elof. Lund, Gleerup. 1922.
  • Svenska Akademiens ordbok: "bösta", läst 2023-12-31
  • R. Cleasby & G. Vigfússon: An Icelandic-English Dictionary (1874): "böstl"