SvenskaRedigera

VerbRedigera

Böjningar av dunka  Aktiv Passiv
Infinitiv dunka dunkas
Presens dunkar dunkas
Preteritum dunkade dunkades
Supinum dunkat dunkats
Imperativ dunka
Particip
Presens dunkande, dunkandes
Perfekt dunkad

dunka

  1. ge dovt, vanligen upprepat genljud  
  2. slå hårt, vanligen upprepade gånger, så att ett dovt ljud uppstår  
    Fraser: dunka i ryggen
    Se även: ryggdunkning
  3. plastiskt bearbeta ett gjutgods av metallurgiskt slag, till exempel en kuts eller en göt  
  4. (basket) greppa korgen och samtidigt placera bollen i den
  5. (lekar, kurragömma) meddela att en viss gömmare är funnen och därmed försätta henom ur spel
  6. (utbildning, studieteknik) studera fruktansvärt hårt under press, oftast genom vevning av stora mängder artiklar eller case  
    Jag har inte tid, jag måste dunka artiklar.
 
Besläktade ord: dunkare, dunkning

ÖversättningarRedigera