anförtro
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av anförtro | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | anförtro | anförtros |
Presens | anförtror | anförtros |
Preteritum | anförtrodde | anförtroddes |
Supinum | anförtrott | anförtrotts |
Imperativ | anförtro | – |
Particip | ||
Presens | anförtroende, anförtroendes | |
Perfekt | anförtrodd |
- med förtroende överlämna någonting till någon för att detta ska förvaras på ett säkert sätt i ens frånvaro; ge i uppdrag
- i förtroende meddela information som ska hållas hemlig
- 1930: Mitt liv som upptäcktsresande, Sven Hedin:
- Men situationen var absolut ohållbar, och slutligen tog jag mod till mig och anförtrodde Khadik Effendi att min resa blivit längre än jag beräknat, och att jag inte hade ett korvöre kvar.
- Men situationen var absolut ohållbar, och slutligen tog jag mod till mig och anförtrodde Khadik Effendi att min resa blivit längre än jag beräknat, och att jag inte hade ett korvöre kvar.
- Synonymer: förtro, yppa, delge
- Vanliga konstruktioner: anförtro (ngn) ngt, anförtro ngn att ngt skett
- Fraser: (konkreta) anförtro ngn en hemlighet
- 1930: Mitt liv som upptäcktsresande, Sven Hedin:
- (reflexivt: anförtro sig) tala öppenhjärtigt med någon; överlämna sig åt någon; söka skydd hos någon
- Vanliga konstruktioner: anförtro sig åt ngn
- Besläktade ord: förtroende, förtrogenhet
Översättningar
redigeramed förtroende överlämna någonting till någon
i förtroende meddela information som ska hållas hemlig