Länkning till ordets delar

redigera

Det kan vara praktiskt att kunna klicka sig vidare till något ord i en fras eller någon del i en sammansättning. Därför är det positivt om uppslagsordets delar länkas på fetstilsraden. Länkning sker alltid till ordens grundform eftersom det är i de artiklarna mest information finns om orden. Sammansättningar länkas till sina två* största (och mest intuitiva) delar, medan uppslagsord bestående av fler ord länkas till vart och ett av orden.

Några exempel:

'''[[uppslag]]s[[ord]]'''
'''[[natur]][[veta|vet]][[-are|are]]'''
'''[[o-|o]][[säker]]'''
'''[[stiga]] [[upp]]'''
uppslagsord
naturvetare
osäker
stiga upp

För ord som avstavas genom att lägga till någon bokstav anges detta speciellt:

'''[[tugga|tug]][[gummi]]''' (''avstavas tugg-gummi'')
tuggummi (avstavas tugg-gummi)


*Under speciella omständigheter kan det krävas länkar till mer än två delar


Nedan förklaras närmare hur den rad där ordet står i fetstil ytterligare kan används mer specifikt för olika språk.

Vitt skilda definitioner men samma ordklass

redigera
Detta avsnitt innehåller inaktuell information. Enligt omröstning på bybrunnen ska multipla fetstilsrader undvikas. Det kan fortfarande finnas uppslag som följer den gamla strukturen beskriven här.

Det kan hända att man för tydlighetens skull vill markera att två definitioner av samma ord och ordklass inte har något annat med varandra att göra än just stavningen. Det kan röra sig om ord av helt skilda etymologier, om två ord med olika böjning eller uttal. Ett förtydligande av detta slag görs, istället för att lägga till flera ordklassrubriker, genom att lägga till en extra fetstilsrad ('''ordet''') mellan definitionerna, och numrera raderna, så här:

==Svenska==
===Substantiv===
'''kon''' 1
#{{kat|geometri}} en tredimensionell geometrisk figur
'''kon''' 2
#''bestämd form singular av'' [[ko]]

Undergrupper

redigera

Ordklassrubriken är begränsad till namn på huvudordklasserna och några ytterligare rubriker. Eventuell undergrupp till språkrubriken kan anges kursiverat på fetstilsraden.

För bland annat svenska substantiv kan exempelvis ordets genus anges på fetstilsraden, då förkortet: u för utrum och n för neutrum. För vissa språk är det f för femininum och m för maskulinum som gäller. I regel är detta inte nödvändigt om uppslagsordet är försedd med en böjningsmall.

Oböjligt, okomparabelt och perifrastiskt

redigera

I de fall en egen böjningsmall inte behövs i artikeln, kan det anges med tre stycken textmallar att uppslagsordet är oböjligt, okomparabelt eller perifrastiskt: Använd {{oböjl}}, {{okomp}} och {{peri|<komparativ>|<superlativ>}}.

Speciellt för vissa språk

redigera

Koreanska

redigera

För alla koreanska ord skrivs motsvarande hanja för ordet ut. Förekommer ingen motsvarighet skrivet med hanja lämnas resten av raden tom.

Japanska

redigera

Se även Wiktionary:Stilguide/Japanska.

Den japanska fetstilsraden är fet även om uppslaget innehåller kanjin. Om uppslagsordet innehåller kanjin ska hela uppslaget skrivas ut med kana. Uppslaget ska dessutom alltid skrivas ut med romaji i kursiv stil (olänkad). Kana ska endast länkas i de fall då den stavningen (med kana) är vanligt förekommande. Ex:

食べる (たべる, taberu)
(タイ, tai)
です (desu)

Enskilda kanjin i uppslaget länkas med {{kanji}}. Sammansatta ord i uppslaget kan länkas precis som den vanliga fetstilsraden.

問い合わせる (といあわせる, toiawaseru)

Ord med kanjin som har olika uttal men samma betydelse sätts på samma fetstilsrad med de olika uttalen separerade med semikolon. Ex:

描く (かく, kaku; えがく, egaku)

Enskilda tecken som kan ingå som del i en sammansättning eller fungera som enskilt redovisas under sina respektive ordklasser. Ex:

(もの, mono) [under substantiv-rubrik]
(ぶつ, butsu) [under affix-rubrik]