Wikipedia har en artikel om:
öga

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av öga  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ öga ögat ögon ögonen
Genitiv ögas ögats ögons ögonens
Som förled i sammansättningar används ögon-.
Not:

Som efterled i adjektivsammansättningar används -ögd

 
öga hos människa

öga

  1. (anatomi) synorgan hos människan och andra djurarter
    Meronymer: regnbågshinna, hornhinna, pupill
  2. mittpunkt hos diverse föremål och företeelser, såsom orkaner, ex. i stormens öga
  3. det hål i en synål, brodernål eller dylikt, genom vilket man trär sytråden
  4. (botanik) en mörk fläck på exempelvis en potatis från vilken groddar kan utvecklas, eller på en plantas stam, gren eller bladveck ur vilket en ny gren eller ett nytt blad kan växa ut
    Jämför: okulera, efter latinska oculus (”öga”)
  5. markeringtärning
 
Sammansättningar: blåögd, emaljöga, glasöga, glasögon, hundöga, iögonfallande, nålsöga, storögd, vindögd, vitöga, ögonblick, ögonbryn, ögonfrans, ögonfärg, ögoninflammation, ögonkontakt, ögonlock, ögonmått, ögonsjukdom, ögontusch, ögonvita, ögonvittne, ögonöppnare, 3D-glasögon
Fraser: falla i ögonen, få upp ögonen för, få ögonen på, göra stora ögon, ha ett gott öga till, ha ögonen med sig, hålla ett öga på, kasta ett öga på, med blotta ögat, med egna ögon, mellan fyra ögon, nära ögat, skämmas ögonen ur sig, öga för öga, tand för tand
Besläktade ord: ögna
Se även: -ögd
Etymologi: Av fornsvenska øgha, med urgermansk rot *auʒōn, från den urindoeuropeiska roten *h₃ekʷ- ("öga"), kognat med bland annat latin oculus och sanskrit अक्षि (ákṣi). Svenska pluralformerna kommer ursprungligen från ordets dualisform. Besläktat med ögla, ögna.

Översättningar

redigera