Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ärr  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ärr ärret ärr ärren
Genitiv ärrs ärrets ärrs ärrens

ärr

  1. märkehuden efter ett sår som helt eller delvis läkt
    Rånaren hade ett stort ärr på högra kinden.
    Homofoner: R, r
    Etymologi: Ordet ärr kommer från fornsvenskans ør, ar och kan jämföras med äldre isländskas err, ørr. I äldre nysvenska förekommer även arr, exempelvis hos Spegel och Bellman, den senare har ordet kopparrig med i sina texter. Dialektalt förekommer också är (med yngre vokalförlängning liksom hos dör för dörr etc.).[1] Besläktat är norskans arr och danskans ar (bestämd form arret). I nordengelska dialekter förekommer också arr, möjligen från nordiska språk. En motsvarighet i medellågtyska är are i femininum. I äldre tyska förekommer arbe, men tyskans ord för ärr är nu i stället Narbe, jämför svenskans narv.[1] Dessa besläktade ord har snarast sina rötter i en germansk s-stam *ariviz, ar-waz. Därifrån kommer lånordet i finska arpi (ingår även i det finska familjenamnet Arpi). Ordet är nära besläktat med sanskrit áruş i neutrum med betydelsen 'sår'. Det gamla språket sanskrit ligger ganska nära ett indoeuropéiskt suffixavljud -ŭes, -us.[1] Växlingen mellan -ä- och -a- beror på former med eller utan i-omljud; äldre isländskas ørr (idag ör) har i- och w-omljud (eller enligt en del u-omljud) och ett annat exempel på detta omljud i de västnordiska språken är norskans och isländskans øx, som på svenska heter yxa.[1] Betydelseväxlingen mellan 'ärr' och 'sår' hos dessa besläktade ord kan jämföras med betydelseväxlingen mellan två besläktade ord hos latin och grekiska, där grekiskans oulé betyder ärr, medan latinets vulnus betyder 'sår'. Ett annat exempel är grekiskans ōteilé, som i poesin betyder ’sår’ och i prosan 'ärr' och är besläktat med lettiskans wäts, som betyder 'sår'.[1] Motsvarigheterna i engelska är istället de två orden scar och cicatrice, det senare ordet kommer från det etymologiskt ganska oklara cicātrix i latin.[1] Ordet scar är en sammanblandning mellan ett franskt ord[1] med ursprung i latin och ett germanskt ord, besläktat med svenskans skåra (jämför engelska Wiktionarys uppslagsord om scar).
    Besläktade ord: ärra, ärrad
    Sammansättningar: ärrbildning

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 Hela avsnittet är hämtat från Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, sidorna 1222 och 1223. Hellquist refererar själv till annan forskning i ämnet med sidhänvisningar.