ör
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av ör | Oräknebart | |
---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | ör | ören |
Genitiv | örs | örens |
ör
- (ålderdomligt, dialektalt) grus, sand, grusbank
- 1818: Geografiskt lexicon öwer Scandinavien, Daniel Djurberg:
- Rådande jordmånen är en med småsten blandad grof sand eller ör.
- Rådande jordmånen är en med småsten blandad grof sand eller ör.
- Etymologi: Av fornsvenska ør, på fornnordiska eyrr. Besläktat med öring och örmage.
- Sammansättningar: Kungsör, Skanör, Öresund, örmage
- 1818: Geografiskt lexicon öwer Scandinavien, Daniel Djurberg:
Översättningar
redigeraIsländska
redigeraAdjektiv
redigeraör
- livlig, hetsig
- Synonymer: örgeðja
- snabb, hastig
- Synonymer: skjótur
- givmild, generös
- Karlinn var ör á fé.
- Mannen var generös med pengar.
- Synonymer: örlátur
- Karlinn var ör á fé.
Substantiv
redigeraBöjningar av ör 1 | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
femininum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | ör | örin | örvar | örvarnar |
Ackusativ | ör | örina | örvar | örvarnar |
Dativ | ör | örinni | örvum | örvunum |
Genitiv | örvar | örvarinnar | örvanna | öranna |
Böjningar av ör 2 | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | ör | örið | ör | örin |
Ackusativ | ör | örið | ör | örin |
Dativ | öri | örinu | örum | örunum |
Genitiv | örs | örsins | öra | öranna |
ör