vanställning

Svenska

Substantiv

Böjningar av vanställning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vanställning	vanställningen	vanställningar	vanställningarna
Genitiv	vanställnings	vanställningens	vanställningars	vanställningarnas

vanställning u

1. försämring, förändring till det sämre, förfulning

   I försummade fall kunna hela näsans ben stryka med och en fasaväckande vanställning av ansiktet inträffa.

   Han erkände befintligheten av senare tillsatser och vanställningar i Nya testamentets text och gjorde till sin livsuppgift att bortrensa dessa.

   Se även tesaurus: Vanprydnad, Fulhet, Missriktning, Försämring, Smaklöshet, Vanställning, Osanning

   Se även tesaurus: Bländverk, Missledning, Misstydning, Formvidrighet, Formlöshet

Översättningar

försämring, förändring till det sämre, förfulning

• tyska: Entstellung f, Verunstaltung ^(de) f