vandringsman

Svenska

Substantiv

Böjningar av vandringsman	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vandringsman	vandringsmannen	vandringsmän	vandringsmännen
Genitiv	vandringsmans	vandringsmannens	vandringsmäns	vandringsmännens

vandringsman u

1. person som vandrar

   Synonymer: vandrare

2. (religion, bildligt) människa

Se även tesaurus: Rörelse, Vägfarande