vandra

Svenska

Verb

Böjningar av vandra	Aktiv	Passiv
Infinitiv	vandra	vandras
Presens	vandrar	vandras
Preteritum	vandrade	vandrades
Supinum	vandrat	vandrats
Imperativ	vandra	–
Particip
Presens	vandrande, vandrandes
Perfekt	vandrad

vandra

1. gå till fots

   Besläktade ord: vandrare

   1917: Tredje Moseboken 26:3-4:

   Om I vandren efter mina stadgar och hållen mina bud och gören efter dem, så skall jag giva eder regn i rätt tid, så att jorden giver sin gröda och träden på marken bära sin frukt.

   1844: Johannis den andra Epistel 1:6:

   Och detta är kärleken, at wi wandrom efter hans bud.

2. (bildligt) förflytta sig

   Besläktade ord: vandring, vandrare

   Sammansättningar: bevandra, invandra, utvandra, återvandra

Etymologi: Av fornsvenska vandra, lånat av medellågtyska wanderen med samma betydelse.

Översättningar

gå

• danska: vandre
• engelska: wander ^(en), hike ^(en), walk ^(en)
• franska: marcher ^(fr), randonner ^(fr)
• isländska: ganga ^(is)
• polska: wędrować ^(pl)
• tyska: wandern ^(de)

Fornsvenska

Verb

vandra

1. vandra

Etymologi: Inlånat från medellågtyska wanderen med samma betydelse.