våp

Svenska

Substantiv

Böjningar av våp	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	våp	våpet	våp	våpen
Genitiv	våps	våpets	våps	våpens

våp

1. (huvudsakligen om kvinnor) person som är osjälvständig, sjåpig och naiv, används med vissa sexuella undertoner

   Hon betedde sig som ett riktigt våp.

   Etymologi: Av fornsvenska vap.

   Besläktade ord: våpig

   Se även tesaurus: Stympare, Oskicklighet, Lättnarrad, Dumhuvud, Oförstånd, Lättrogenhet, Mjukhet, Svaghet