Engelska

redigera

Adjektiv

redigera

upset

  1. upprörd, skakad
    Synonymer: shook up
  2. kullstjälpt, kullkastad

Substantiv

redigera
Böjningar av upset  Singular Plural
Nominativ upset upsets
Genitiv upset's upsets'

upset

  1. bestörtning
  2. oordning
  3. rubbning
  4. (politik, sport) skräll; ett oväntat resultat i tävling eller omröstning
    Etymologi: Etablerad i denna betydelse åtminstone 1877.
    Jämför: Cinderella, dark horse
  5. (transport) det att volta (med bil), att slå runt och hamna på taket
Böjningar av upset  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens upset upsets upset
Preteritum upset
Perfektparticip upset
Presensparticip upsetting

upset

  1. välta, stjälpa, kullkasta
  2. uppröra, uppskaka
  3. skaka, rubba