Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av rubba  Aktiv Passiv
Infinitiv rubba rubbas
Presens rubbar rubbas
Preteritum rubbade rubbades
Supinum rubbat rubbats
Imperativ rubba
Particip
Presens rubbande, rubbandes
Perfekt rubbad

rubba

  1. ändra på någots läge; flytta något från dess läge
    Trots att de var många personer så gick det knappast att rubba stenen.
    Vanliga konstruktioner: rubba (på) ngt
  2. (bildligt) få att vackla; skaka; störa
    Höga doser vitamintillskott kan rubba balansen i kroppen.
    Vanliga konstruktioner: rubba (på) ngt/ngn
    Fraser: (konkreta:) rubba ngns inställning/uppfattning/övertygelse/etc
    Fraser: (fasta:) rubba cirklarna
 
Besläktade ord: rubbad, rubbning, orubblig

Översättningar redigera