trafikk

Bokmål

Substantiv

Böjningar av trafikk	Oräknebart
maskulinum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	trafikk	trafikken
Genitiv	trafikks	trafikkens

trafikk m

1. (transport) trafik; fordon/personer/djur (som färdas) i rörelse/färdsel
2. (utvidgat) trafik; kommunikation via radio, telefon, Internet, m.m.
3. (fordon, oftast om kollektivtrafik) betjäning, tjänst eller service (för persontransport)

   Fraser: ikke i trafikk

   Synonymer: sørvis

Besläktade ord

• trafikant
• trafikkere