telefon

Svenska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefoner	telefonerna
Genitiv	telefons	telefonens	telefoners	telefonernas

Äldre telefon

Modernare, trådlös telefon

telefon

1. (kommunikationsteknik) apparat som möjliggör röstkommunikation mellan människor i princip oavsett avstånd

   Hyponymer: petmoj

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1873, bildat av förledet tele- och efterledet -fon.

   Besläktade ord: telefonera

   Sammansättningar: bildtelefon, biltelefon, ficktelefon, hemtelefon, interntelefon, kameratelefon, knapptelefon, korttelefon, lokaltelefon, mikrotelefon, mobiltelefon, porttelefon, radiotelefon, servicetelefon, snabbtelefon, telefonapparat, telefonautomat, telefonavgift, telefonavlyssning, telefoncentral, telefonförbindelse, telefonhytt, telefonjack, telefonkatalog, telefonkiosk, telefonkort, telefonnummer, telefonsamtal, telefonsvarare, telefonvana, telefonväkteri, telefonväxel, tjänstetelefon, videotelefon, väggtelefon, waptelefon

   Jämför: mobil, nalle, telefonapparat, yuppienalle

Översättningar

Översättningar

• alemanniska: Delifon
• bokmål: telefon ^(no)
• bretonska: pellgomz
• cebuano: telepono
• danska: telefon ^(da)
• engelska: telephone ^(en)
• esperanto: telefono
• finska: puhelin ^(fi)
• franska: téléphone ^(fr)
• färöiska: telefon f
• hiligaynon: telepono
• indonesiska: telepon ^(id)
• isländska: sími ^(is) m
• italienska: telefono ^(it)
• japanska: 電話 ^(ja) (でんわ, denwa)
• jiddisch: טעלעפֿאָן n (telefon)
• kinesiska: 電話 ^(zh), 电话 ^(zh) (diànhuà)
• korsikanska: telefunu
• kvänska: telefuuni
• lao: ໂທລະສັບ ^(lo) (thō la sap)
• latin: telephonum n
• lettiska: telefons m, tālrunis
• litauiska: telefonas ^(lt) m
• lulesamiska: skuolkan, telefåvnnå
• malagassiska: telefaona ^(mg)
• malajiska: telefon
• maori: kawereo, waea, terewhōno, terepōno
• meänkieli: telefooni
• min nan: 電話 ^(zh-min-nan), 电话 (tiān-ōe)
• nordsamiska: telefovdna
• nynorska: telefon
• occitanska: telefòn m
• polska: telefon ^(pl) m
• portugisiska: telefone ^(pt) m
• rumänska: telefon ^(ro) n
• ryska: телефон ^(ru) m
• rätoromanska: telefon m
• spanska: teléfono ^(es) m
• sydsamiska: teelefovne, telefovne
• tjeckiska: telefon ^(cs) m
• turkiska: telefon ^(tr)
• tyska: Telefon ^(de) n
• ukrainska: телефон ^(uk) m
• vitryska: тэлефон m

Danska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefoner	telefonerne
Genitiv	telefons	telefonens	telefoners	telefonernes

telefon

1. (teknik) telefon

   Sammansättningar: telefonbog

Färöiska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonin	telefonir	telefonirnar
Ackusativ	telefon	telefonina	telefonir	telefonirnar
Dativ	telefon	telefonini	telefonum	telefonunum
Genitiv	telefonar	telefonarinnar	telefona	telefonanna

telefon f

• uttal: /telɛˈfoːn/

1. (teknik) telefon

Sammansättningar

• fartelefon

Bokmål

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefoner	telefonene
Genitiv	telefons	telefonens	telefoners	telefonenes

telefon

1. (teknik) telefon

Malajiska

Substantiv

telefon

1. (teknik) telefon

Nynorska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefonar	telefonane

telefon

1. (teknik) telefon

Polska

Substantiv

telefon m

• uttal: /tɛˈlɛfɔn/   Spela upp^?

1. (teknik) telefon
2. telefonsamtal
3. telefonnummer

Rumänska

Substantiv

telefon n

1. (teknik) telefon

Tjeckiska

Substantiv

telefon m

1. (teknik) telefon

Turkiska

Substantiv

telefon

1. (teknik) telefon