toga

Svenska

Substantiv

Böjningar av toga	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	toga	togan	togor	togorna
Genitiv	togas	togans	togors	togornas

toga u

1. (kläder) fornromersk mantel av ylle draperad ovanpå en tunika

   1963: Önsketassar och gyllendun, Birgit Th. Sparre:

   Ha gjorde stormande succé i sin fantasifulla kostymering som bestod av ett grovt linnelakan, draperat som en romersk toga.

   Etymologi: Ordet finns belagt i svenska språket från år 1753. Av latinska toga. Rotbesläktat med svenska täcke.

Översättningar

mantel av ylle buren ovanpå en tunika

• engelska: toga ^(en)
• finska: tooga ^(fi)
• franska: toge ^(fr) f
• katalanska: toga ^(ca) f
• spanska: toga ^(es) f
• turkiska: toga ^(tr)
• tyska: Toga ^(de) f

Isländska

Verb

toga

1. dra, slita

   Synonymer: draga

2. tråla

Katalanska

Substantiv

Böjningar av toga	Singular	Plural
Femininum	toga	togues

toga f

• uttal: ˈtɔ.ɣə

1. (kläder) toga

Nordsamiska

Substantiv

toga

1. tåg

Polska

Substantiv

toga f

1. (kläder) toga

Spanska

Substantiv

Böjningar av toga	Singular	Plural
Femininum	toga	togas

toga f

1. (kläder) toga