Wiktionary:Stilguide/Uttal/Katalanska
Denna artikel beskriver hur uttalet av katalanska visas på Wiktionary, enligt IPA tillsammans med regionala varianter.
Dialektal indelning redigera
Det katalanska uttalet brukar inordnas i följande dialekter:
- Östlig (orientalisk), som kännetecknas av en neutralisering av vokalerna a, e och o när de är obetonade, sammansmältande till ə respektive u.
- Central, den normgivande varianten talad av en majoritet i Katalonien.
- Baleariska, med några neutrala vokaler i betonade stavelser.
- Västlig (occidental), en dialekt där vokalljuden [ɛ] och [ɔ] aldrig neutraliseras i obetonade stavelser till e och o, förutom en ökad användning av det stängda e-ljudet.
- Nordvästlig (nordoccidental)
- Valencianska, där r i slutet av ord inte är stumt (till skillnad från övriga dialekter).
De uttal som presenteras här representerar ett standardiserat, bildat uttal. Mer folkliga uttal behandlas inte, som till exempel iodització på central katalanska eller den för Lleida exklusiva egenheten att finalt a uttalas /ɛ/. För särskilda uppslag kan även mer informellt uttal presenteras när det är för ordet lämpligt.
Gällande baleariskt uttal så finns där två varianter. Den första varianten är den mest utbredda på mallorkinska. Varianten sträcker sig delvis ut till de andra öarna, medan några uttal av varianten dominerar men inte helt täcker Mallorca. Den andra uttalsvarianten representerar ett allmänt uttal på de övriga Balearerna, men kan till viss del förekomma även på Mallorca. De mallorkinska allofonerna visas endast i kontrast till den andra uttalsvarianten: [c] för /k/, [ɟ] för /ɡ/, [ʝ] för /ɣ/.
När ett uppslag visar två uttal för baleariska, är det första den variant som är allmän på Mallorca. Det andra uttalet bör vara representativ för de övriga Balearerna, eller mindre områden av Mallorca.
För de uppslag som visar två uttal för valencianska, är det första ett mer formellt uttal och det andra ett alternativt uttal.
Det finns också andra underdialekter, som bara representeras i särskilda fall, t.ex. för nordkatalanska och den sardinska katalanskan talad i Alghero. Katalanskan som talas i områdena runt Barcelona, Valencia och Palma har, som allt så ofta för storstadsområden, sina egna särdrag, och de representerar inte nödvändigtvis respektive regions dialekt i övrigt.
Alfabet redigera
Lista över det katalanska alfabetet och motsvarande fonologiska transkriptioner, eller förenklade transkriptioner, enligt IPA-standarden.
| Bokstav | IPA | SAMPA | Exempel | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| a | /a/ | a |
mar | öppen vokal |
| /ə/ | @ |
casa | neutralvokal i östlig katalanska | |
| e | /e/ | e |
festa | sluten vokal |
| /ɛ/ | E |
mel | öppen vokal | |
| /ə/ | @ |
mare | ||
| /a/ | a |
enciam | obetonad då initial på östlig katalanska i vardagligt, informellt språk, särskilt när den följs av en nasal eller sibilant | |
| i | /i/ | i |
pit | |
| /j/ |[j] [i̯] | j |
iode, noia | halvvokal | |
| o | /ɔ/ | O |
cor | öppen vokal |
| /o/ | o |
coma | sluten vokal | |
| /u/ | u |
penso | obetonad på östlig katalanska, utom mallorkinska | |
| u | /u/ | u |
dur | |
| /w/ [w] [u̯] | w |
caure, qüestió | halvvokal | |
| ∅ | guerra | stumt i digraferna gu och qu framför e eller i |
| Bokstav | IPA | SAMPA | Exempel | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| b | /b/ | b |
tomba, barra | föregånget av paus, nasal eller klusil. |
| /β/ [β̞] | B |
roba | Med undantag av där betacism inte förekommer. | |
| /bb/ | bb |
poble | gemineras då följden bl infaller mellan två vokaler på östlig katalanska | |
| /p/ | p |
cub | stumt vid ordslut eller före tonlös konsonant | |
| ∅ | rumb | stum konsonant före m i slutet av ett ord | ||
| c | /k/ | k |
camp | |
| /s/ | s |
cendra | ||
| /s/ | s |
veça | Bokstaven C med cedilj benämns på katalanska ce trencada då den används i det katalanska språket | |
| /ɡ/ | g |
anècdota | blir tonad framför tonande konsonant | |
| d | /d/ [d̪] | d |
sonda, dama | föregongen av paus, eller nasal nasal, lateral, eller klusil konsonant. |
| /ð/ [ð̞] | D |
boda | ||
| /t/ [t̪] | t |
sud | tonlöst vid ordslut eller framför stum konsonant | |
| ∅ | profund | stum när den följer ett n eller l vid ordslut | ||
| f | /f/ | f |
fusta | |
| /v/ | v |
afgà | tonande framför tonande konsonant | |
| g | /ɡ/ | g |
engany, gana, guerra | Föregången av paus, en nasal eller klusil konsonant. |
| /ɣ/ [ɣ̞] | G |
biga, foguera | ||
| /ɡɡ/ | gg |
regla | gemineras när placerad i följden gl mellan vokaler, på östlig katalanska | |
| /k/ | k |
pròdig | förlorar sin ton vid ordslut eller framför tonlös konsonant | |
| /ʒ/ | Z |
gel | blir på valencianska istället affrikatan /d͡ʒ/; även på nordöstlig katalanska förekommer här istället affrikatan /d͡ʒ/, men då endast vid en intitial placering i ordet, samt efter en nasal, lateral eller klusil. | |
| /t͡ʃ/ | tS |
boig | ||
| h | /h/ | h |
ehem | vanligtvis stumt |
| j | /ʒ/ | Z |
jove | blir på valencianska istället affrikatan /d͡ʒ/; även på nordöstlig katalanska förekommer här istället affrikatan /d͡ʒ/, men då endast vid en intitial placering i ordet, samt efter en nasal, lateral eller klusil. |
| k | /k/ | k |
kurd | |
| l | /ɫ/ | l_e (5) |
bola | Velariserad lateral alveolar aproximant. Velart L främst i östlig katalanska i slutet av stavelser på västlig katalanska. |
| /l/ | l |
lira | På valencianska och algherisk katalanska, samt mellan främre vokalerna e och i. | |
| /ʎ/ | L |
llamp | Även palatalisering /ɫʒ/, /ʎʒ/ på central katalanska, med några undantag.[1] | |
| /ɫɫ/ | col·legi | |||
| m | /m/ | m |
mà | |
| [ɱ] | F |
èmfasi | Efter labiodentalerna [f], [v]. | |
| n | /n/ | n |
nas | |
| [ŋ] | N |
ganga, blancor | Efter velarerna [ɡ], [k]. | |
| [ɱ] | F |
confirmar | Efter labiodentalerna [f], [v]. | |
| /m/ | m |
canvi | Efter bilabialerna [p], [b]. | |
| /ɲ/ | J |
banya | ||
| p | /p/ | p |
pas | |
| /b/ | b |
capgirar | Blir tonande framför tonande konsonant. | |
| ∅ | camp | Stumt när det följer ett m vid ordslut, eller framför annan konsonant. | ||
| q | /k/ | k |
quin | |
| r | /r/ | rr (r) |
ram, barra | Alveolar tremulant. |
| /ɾ/ | r (4) |
mare | ||
| ∅ | flor | Stumt vid ordslut, med vissa undantag; aldrig på valencianska där finala r-ljud alltid uttalas. | ||
| s | /s/ | s |
sac, bossa | tonlöst s |
| /z/ | z |
casa | tonande s | |
| t | /t/ [t̪] | t |
temps | |
| /d/ [d̪] | d |
atzavara | Tonande framför tonande konsonant | |
| /d͡ʒ/ | dZ |
viatjar, fetge | Tonande postalveolar affrikata | |
| /t͡ʃ/ | tS |
fitxa | Tonlös postalveolar affrikata | |
| /d͡z/ | dz |
dotze | Tonande alveolar affrikata | |
| ∅ | cent | Stumt föregånge av 'l' eller 'n' i slutet av ett ord, utom på baleariska och valencianska. | ||
| v | /b/ | b |
vaca | Betacism, föregånget av paus, av en nasal eller klusil. |
| /β/ [β̞] | B |
cava | ||
| /v/ | v |
vaca | Generellt en labiodental på valencianska, baleariska, algheriska och delar av tarragonska. | |
| w | /b/ | b |
wàter | |
| /w/ | w |
western | Oassimilerade lånord | |
| x | /ʃ/ | S |
xiular, faixa | För arvord; för västliga dialekter som affrikatan /t͡ʃ/ i början av ord, eller efter nasal, lateral eller klusil. |
| /ks/ | ks |
excursió | i främmande ord | |
| /ɡz/ | gz |
examen | ex + vokal | |
| /ʒ/ | Z |
caixmir | ||
| z | /z/ | z |
zona |
Vokaler redigera
| Främre | Centrala | Bakre | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sluten | 
| |||||
| Halvsluten | ||||||
| Mellansluten | ||||||
| Mellanöppen | ||||||
| Halvöppen | ||||||
| Öppen | ||||||
Anmärkningar:
- æ på valencianska och mallorkinska där [ε] uttalas mer öppet.
- ɐ på katalanskan som talas i Barcelona där [ə] uttalas mer öppet.
- a har en central position istället för främre. Där nödvändigt kan detta specificeras med diakriter [ä].
- ɑ i vissa nordvästliga dialekter istället för finalt [a] vid ordslut.
Konsonanter redigera
| Bilabial | Labiodental | Dental | Alveolar | Prepalatal | Palatal | Velar | Labiovelar | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oclusiva | p b | t d | c ɟ | k ɡ | ||||
| Nasal | m | ɱ | n | ɲ | ŋ | |||
| Vibrant | r | |||||||
| Bategant | ɾ | |||||||
| Fricativa | f v | s z | ʃ ʒ | |||||
| Affrikata | t͡s d͡z | t͡ʃ d͡ʒ | ||||||
| Lateral | l | ʎ | ||||||
| Aproximant | β | ð | ɫ | j | ɣ | w |
Anmärkningar:
- Till vänster den tonlösa konsonanten och till höger den tonande.
- [c] och [ɟ] endast förekommer endast i delar av mallorkinskan.
Övriga tecken redigera
Tecknen [ ˈ ] och [ ˌ ] visar ordets primära och sekundära betoning, och sätt ut framför den fonetiska stavelsen. Särskilt i sammansatta eller prefixerade ord neutraliserar inte den sekundära betoningen vokalerna (t.ex. /əˌβanpɾuˈʒektə/). Det kan också ofta hittas i referensverk på katalanska med slutna och öppna accenter, respektive, över vokalen (t.ex. /əβànpɾuʒéktə/), men för att behålla enhetlighet använder Wiktionary bara det första systemet.
En tie bar [ ͡ ] indikerar att det rör sig om en affrikata och inte en sekvens av två konsonanter (t.ex. fitxa /ˈfi.t͡ʃə/).
Diakritiska tecknet [~] indikerar velariserad karaktär för bokstaven L [ɫ]. Det är vanligt att man hoppar över denna angivelse och försummar ljudet till att representeras av [l]. Det är dock rekommenderat att här liksom på katalanska Wiktionary använda det för att markera uttalsskillnaden mellan katalanskan och grannspråkens l-ljud."
Fonetiska stavelser separeras med fördel av en punk [.]. Diakritiken [ ̩] markerar en konsonants stavelselika karaktär consonant (t. ex. compra /ˈkom.pɾə/ och compr /ˈkom.pɾ̩/).
Källor redigera
- Tillämpning av principerna för transkription enligt International Phonetic Association (IPA), av IEC.
- Illustrationer av IPA: katalanska
Granskningsverktyg redigera
- reSOLCBadaTran, för uttal för respektive dialekter.
- avl.gva.es, normgivande ordbok för valencianska.
- Anotació ortoèpica för valenskanska.
- Diccionari de Dubtes del Català Oral
- Segre, fonetisk transkriptor för katalanska.
Dokumentation redigera
- Muntlig standard för katalanska språket, publicerat av IEC.
- Standarduttal för valencianska, publicerat av AVL.
- Stilguide för radio och television för Balearerna, utgiven av UIB.
- Katalanskans fonologi, utgiven av UB.