BokmålRedigera

AdjektivRedigera

streng

  1. sträng

SubstantivRedigera

Böjningar av streng  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ streng strengen strenger strengene
Genitiv strengs strengens strengers strengenes

streng

  1. sträng

BottniskaRedigera

SubstantivRedigera

streng m

  1. sträng; fiolsträng; uppkastad smal och lång sträcka av hö på slag
  2. töm
    Ég sýt’ nóv sjelf strengę.
    Jag sköter nog själv tömmarna.
    Gif mig strengę!
    Ge mig tömmarna!
 
Etymologi: Av fornnordiska strengr.

AdjektivRedigera

streng

  1. sträng
    Etymologi: Av medellågtyska strenge.

NynorskaRedigera

AdjektivRedigera

streng

  1. sträng

SubstantivRedigera

streng

  1. sträng

TyskaRedigera

AdjektivRedigera

Böjningar av streng 
Predikativa former
Positiv streng
Komparativ strenger
Superlativ am strengsten

streng

  1. sträng