stövel

Svenska

Substantiv

Böjningar av stövel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stövel	stöveln	stövlar	stövlarna
Genitiv	stövels	stövelns	stövlars	stövlarnas

ett par gummistövlar

stövel

1. (fotbeklädnader) hårdare fotbeklädnad som täcker fötter och anklarna, och ibland även knäna

   Hyperonymer: fotbeklädnad

   Kohyponymer: känga, lågsko, pjäxa, sandal, sko, stövlett, toffel

   Sammansättningar: gummistövel, läderstövel, stövelkastning, stövelknekt, stöveltramp, vinterstövel

2. (slang, nedsättande) person som är helt okänslig för andras reaktioner på egna handlingar och därmed av omgivningen kan ses som socialt extremt klantig

   Sammansättningar: skitstövel, stövelsprätt

3. (vardagligt, humoristiskt) stofil

   Etymologi: Omstavning av stöffel, äldre variant av stofil (även stoffel, stoffil). Jämför tyska Stöffel (”stofil”).

Etymologi: Belagt i språket sedan 1405 som fornsvenska støvel, via medellågtyska av italienska stivale.

Översättningar

skodon

• danska: støvle ^(da)
• engelska: boot ^(en)
• esperanto: boto ^(eo)
• finska: saapas ^(fi)
• franska: botte ^(fr) f
• isländska: stígvél ^(is) n
• italienska: stivale ^(it) m
• jiddisch: שטיוול m (shtivl)
• nederländska: laars ^(nl)
• ryska: сапо́г ^(ru) m
• spanska: bota ^(es) f
• svensk romani: biståkk
• turkiska: çizme ^(tr)
• tyska: Stiefel ^(de) m
• kinesiska: 靴子 ^(zh)
• ukrainska: чо́біт m, череви́к m

Se även

• galosch