skällning
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av skällning | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | skällning | skällningen | skällningar | skällningarna |
| Genitiv | skällnings | skällningens | skällningars | skällningarnas |
skällning
- (vardagligt) det att någon, vanligen en vuxen förälder eller lärare, kraftfullt verbalt tillrättavisar ett barn; speciellt i uttrycket få skällning
- Fick du skällning?
Synonymer redigera
- tillrättavisning