skällning

Svenska

Substantiv

Böjningar av skällning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skällning	skällningen	skällningar	skällningarna
Genitiv	skällnings	skällningens	skällningars	skällningarnas

skällning

1. (vardagligt) det att någon, vanligen en vuxen förälder eller lärare, kraftfullt verbalt tillrättavisar ett barn; speciellt i uttrycket få skällning

   Fick du skällning?

Synonymer

tillrättavisning

• skäll
• tillrättavisning
• utskällning
• åthutning

Besläktade ord

• skälla