Svenska

redigera

Räkneord

redigera

sju

  1. grundtalet 7 (mellan sex och åtta), VII med romerska siffror
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet,[1] som fornsvenska siū eller syū, av fornnordiska sjau, av urgermanska *seƀun, av urindoeuropeiska *septḿ̥
Sammansättningar: sjudundrande, sjuhörning, sjukamp, sjuklöver, sjumila, sjusärdeles, sjutusan
Besläktade ord: sjua, sjutton

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Räkneord

redigera

sju

  1. sju
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Varianter: syv
Etymologi: Av fornnordiska sjau, av urgermanska *seƀun, av urindoeuropeiska *septḿ̥

Nynorska

redigera

Räkneord

redigera

sju

  1. sju
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska sjau, av urgermanska *seƀun, av urindoeuropeiska *septḿ̥

Älvdalska

redigera

Räkneord

redigera

sju

  1. sju
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska sjau, av urgermanska *seƀun, av urindoeuropeiska *septḿ̥

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "sju"