Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av redlighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ redlighet redligheten
Genitiv redlighets redlighetens

redlighet

  1. egenskapen att vara redlig, skötsam, ordentlig; heder, ära
    Antonymer: oredlighet
    Se även tesaurus: Riktighet, Sannfärdighet, Gott, Menlöshet, Rätt, Redlighet, Dygd