SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

pricka

  1. böjningsform av prick
    till punkt och pricka

VerbRedigera

Böjningar av pricka  Aktiv Passiv
Infinitiv pricka prickas
Presens prickar prickas
Preteritum prickade prickades
Supinum prickat prickats
Imperativ pricka
Particip
Presens prickande, prickandes
Perfekt prickad

pricka

  1. (speciellt om mat) punktera, sticka hål i
    2011: Isterband, spickekorv och chorizo: 113 korvrecept:
    Pricka korvarna på nytt nästa dag, pensla dem med smält smör och grilla dem eller stek dem på svag värme.
  2. (sjöfart) utmärka, utpricka, markera med prickar
    1929: I prickade och oprickade farleder: seglingsbeskrivningar från Stockholms skärgård, Erik Jonson:
    I prickade och oprickade farleder
  3. utpeka, klandra, anmärka
    2015 (2 jun): De är regeringens slarvigaste ministrar (Aftonbladet):
    Riksdagen prickar regeringen för nio fel
  4. (vardagligt) träffa mitt i prick, skjuta prick
    2017 (18 apr): Scoutingen gav utdelning – Linus fick hål på Linus: ”Man har det lite i bakhuvudet”:
    STORSTILAT AVSLUT. Linus Ölund prickade krysset och kvitterade finalserien mot HV71.
  5. sätta prickar på, förse med prickar, göra prickig
    Vanliga konstruktioner: pricka av
 
Besläktade ord: prick, prickig