papsen

Svenska

Substantiv

Böjningar av papsen
utrum	Singular
Nominativ	papsen
Genitiv	papsens

papsen

1. (mycket vardagligt eller barnspråk) pappa

   1971: Misstag på söndag], Sven O. Bergkvist:

   Det håller på att sno om för papsen!

   Varianter: paps, papps, pappsen, pappis