paps

Svenska

Substantiv

Böjningar av paps	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	paps	papsen
Genitiv	paps	papsens

paps

1. (mycket vardagligt eller barnspråk) pappa

   2011: Kvinnan som lekte med dockor, Åsa Nelvin:

   Paps och jag sitter kvar när mams går in med de använda tallrikarna, för att hämta efterrätten.

   Varianter: papps, papsen, pappsen, pappis

Översättningar

pappa

• tyska: Paps ^(de) m

Engelska

Substantiv

paps

1. böjningsform av pap

Verb

paps

1. böjningsform av pap