papps

Svenska

Substantiv

Böjningar av papps	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	papps	pappsen
Genitiv	papps	pappsens

papps

1. (mycket vardagligt eller barnspråk) pappa

   1961: Finnas till, Sivar Arnér och Lenke Rothman:

   Är det så som Annie säger att du är inte min papps?

   Varianter: paps, papsen, pappsen, pappis

2. böjningsform av papp