Svenska

redigera

sätt och vis

  1. (delvis) sant sett från en viss synpunkt, beroende på hur man väljer att se på saken; i vissa avseenden, i viss mån, till viss del
    1835 (17 dec): Om Europas närvarande politiska ställning. (Aftonbladet):
    Det Franska folket var emedlertid slutligen som sagdt är, kufvadt, den gamla dynastien hade åter blifvit dem påtrygad, och sakernas gamla ordninge tycktes på sätt och vis vara återställd.
    1903 (25 apr): En resa genom Amerika år 1902. (Göteborgs Aftonblad), Carl Sundbeck:
    Dessa båda män äro på sätt och vis hvarandras motsatser och dock hvarandra mycket nästående.
    1922: Brott och straff, Fjodor Dostojevskij (översatt av Ellen Rydelius):
    Han var själv orsak till mordet, fullkomligt ofrivilligt på sätt och vis, men bara på sätt och vis, och när han fick veta, att han hade givit mördarna anledning till det, började han grubbla, hans hjärna blev omtöcknad, han började se syner och blev rubbad, och han övertygade sig själv om att han var mördaren!
    1955: Orientering i Psykoanalysen, Sigmund Freud (översatt av Assar Asker):
    Båda patienterna gör intryck av att vara fixerade vid en viss bestämd period av sitt förflutna, som de inte har kraft att frigöra sig ifrån, och därför på sätt och vis står främmande inför både nuet och framtiden.
    Se även tesaurus: Fras, Oegentlighet, Betydelse, Jämförelse, Överensstämmelse, Obetydlighet, Likhet