Se även Order.

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av order  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ order ordern order, ordrar orderna, ordrarna
Genitiv orders orderns orders, ordrars ordernas, ordrarnas

order

  1. (tvingande) uppmaning till någon att göra något (med strikt förväntan om lydnad)
    Det är ledaren och ingen annan som skall ge order.
    Synonymer: befallning, beordrande, kommando, påbud
    Grammatik: I denna betydelse är pluralformen order vanligast.
  2. begäran om att få något, beställning
    Jag har lagt en order på fem böcker.
    Homofoner: årder

Översättningar

redigera

Engelska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av order  Singular Plural
Nominativ order orders
Genitiv order's orders'

order

  1. ordning
  2. orden
  3. orden, utmärkelse (t. ex. Order of the Garter)
  4. order, befallning
  5. order, beställning
  6. (biologi) ordning
Böjningar av order  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens order orders order
Preteritum ordered
Perfektparticip ordered
Presensparticip ordering, vard. orderin'

order

  1. beordra
  2. ordna