Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av orden  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orden orden ordnar ordnarna
Genitiv ordens ordens ordnars ordnarnas

orden

  1. slutet samfund, ofta hemligt
    Sammansättningar: riddarorden
  2. utmärkelse, t. ex. serafimerorden
    Sammansättningar: förtjänstorden, ordensförläning, ordensregn, statsorden
  3. böjningsform av ord

Översättningar redigera

Bokmål redigera

Substantiv redigera

Böjningar av orden  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orden ordenen ordener ordenene
Genitiv ordens ordenens ordeners ordenenes

orden m

  1. ordning
  2. orden

Danska redigera

Substantiv redigera

orden u

  1. ordning
  2. orden

Nynorska redigera

Substantiv redigera

orden m

  1. ordning
  2. orden