Wikipedia-logo-v2.svg

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av orden  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orden orden ordnar ordnarna
Genitiv ordens ordens ordnars ordnarnas

orden

  1. slutet samfund, ofta hemligt
  2. utmärkelse, t. ex. serafimerorden
    Sammansättningar: förtjänstorden, ordensförläning, ordensregn, statsorden
  3. böjningsform av ord

ÖversättningarRedigera

BokmålRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av orden  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orden ordenen ordener ordenene
Genitiv ordens ordenens ordeners ordenenes

orden m

  1. ordning
  2. orden

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

orden u

  1. ordning
  2. orden

NynorskaRedigera

SubstantivRedigera

orden m

  1. ordning
  2. orden