mor
SvenskaRedigera
SubstantivRedigera
Böjningar av mor 1-2. | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | mor | modern | mödrar | mödrarna |
Genitiv | mors | moderns | mödrars | mödrarnas |
Böjningar av mor 3. | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | mor | moren | morer | morerna |
Genitiv | mors | morens | morers | morernas |
mor
- kortform av moder, särskilt vanligt vid direkt tilltal
- (ålderdomligt) om (äldre) kvinna med ansvarställning; husmor
- (historia) benämning på mörkhyad nordafrikansk medlem av en muslimsk folkgrupp som erövrade Iberiska halvön under 700-talet
- Cordoba, morernas sista fäste på Iberiska halvön, erövrades av spanjorerna 1492.
- Etymologi: Sen 1700 från tyska Maurus. Troligen ursprungligen av feniciska mawharim "västerlänningar", latinsk form mauri. I övrigt via spanska moros som betecknade araber och berber som erövrade Iberiska halvön under 700-talet. Se även mauretanier, morian.
- Besläktade ord: morisk
ÖversättningarRedigera
1. — se moder
BretonskaRedigera
SubstantivRedigera
mor
DanskaRedigera
SubstantivRedigera
Böjningar av mor | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | mor | moren | mødre | mødrene |
Genitiv | mors | morens | mødres | mødrenes |
mor u