mojäng

Svenska

Substantiv

Böjningar av mojäng	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mojäng	mojängen	mojänger	mojängerna
Genitiv	mojängs	mojängens	mojängers	mojängernas

mojäng

1. (vardagligt) ett föremål eller apparat av obestämd funktion och användningsområde

   Synonymer: don, doning, föremål, grej, grunka, mackapär, objekt, plupp, pryl, pryttel, sak, ting, tingest

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1861, av franska moyen (”medel; resurs”), av latinska medium.

   Jämför: abrovink

Översättningar

föremål

• engelska: widget ^(en), hickey ^(en), gizmo ^(en)
• finska: vekotin ^(fi), härveli ^(fi)
• franska: truc ^(fr) m
• tyska: Ding ^(de) n, Apparat ^(de) m