Men det hade enbart varit hennes rädsla för ett uppträde på gatan som hindrat henne från att lyfta handen och ge den där lortlollan, som hon kallade henne i tankarna, en örfil.
Hennes kjol, vars uppehållsband måste ha gått sönder, sopade trappstegen, och volangerna hade doppats i en pöl med smutsvatten, som kommit från första våningen, där husjungfrun var en äkta lortlolla.
