ljuta

Svenska

Verb

Böjningar av ljuta	Aktiv	Passiv
Infinitiv	ljuta	ljutas
Presens	ljuter	ljuts (ljutes)
Preteritum	ljöt	ljöts
Supinum	ljutit	ljutits
Imperativ	ljut	–
Particip
Presens	ljutande, ljutandes
Perfekt	ljuten

ljuta

1. (ålderdomligt) få, erhålla

   Vanliga konstruktioner: ljuta döden

   Etymologi: Av fornsvenska liūta, ”få på sin lott”, ”få genom lott”. Besläktad med isländska hljóta och nynorska ljote. Jämför med dialektala svenska liauta, lyta.

   Besläktade ord: lott

   Fraser: ljuta döden

   Homofoner: gjuta