langett

Svenska

Substantiv

Böjningar av langett	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	langett	langetten	langetter	langetterna
Genitiv	langetts	langettens	langetters	langetternas

langett

• uttal: langgett

1. (sömnad, textilier) (egentligen liten tunga) en sorts kantsöm sydd i öglor

   1920: Jenny, Sigrid Undset (översatt av Sigrid Elmblad):

   hennes vita nattröja med uddganserna och hennes underkjol av skär- och grårandig flanell med langetterade tungor nedtill.

   Etymologi: Av franska languette (”liten udd”).

   Sammansättningar: langettprydd, langettsöm

Översättningar

kantsöm sydd i öglor

• engelska: languet ^(en)
• franska: languette ^(fr)
• tyska: Langette f