Se även kül och kuł.

Svenska redigera

Adjektiv redigera

Böjningar av kul  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum kul kulare3  
Neutrum kul, kult1
Bestämd
singular
Maskulinum kulaste3
Alla
Plural kul2
  Predikativt
Singular Utrum kul kulare3 kulast3
Neutrum kul
Plural kul
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning kul, kult1
Not:1. kult som neutrum och adverb mycket ovanligt
2. plural positiv starkt vardaglig
3. komparation brukar undvikas

kul

  1. (vardagligt) rolig
    Igår var jag på något rätt kul i Stockholm, träffade några rätt kul människor.
    Det blev en mycket kul helg med kul människor.
    Fraser: kul grej
  2. (vardagligt) humoristisk
    Det var en riktigt kul föreställning!
 
Besläktade ord: kulig
Etymologi: Omdiskuterat ursprung, sedan 1800-talet.[1] En spridd men inte särskilt trolig förklaring är att ordet skulle vara identiskt med finska kyllä (”ja, javisst”),[1][2] vilket visserligen stämmer överens med gamla slangordböcker som hävdar att ordet betydde både "ja" och "god, bra".[1] En annan förklaring är att ordet egentligen är en kortform av kulan, bestämd form av kula ("något lyckat och utmärkt") som förekommer i uttryck som kulan i luften och det är kulan det.[1][3]. Troligast är dock att ordet ursprungligen kommer från romani, där bl.a. betydelsen 'fullständigt' finns belagd. Adverbet "kul" i denna betydelse finns inlånad i svenska och norska dialekter ("kul omöjligt"). Under utveckling i svenskan till 'bra' och vidare till 'rolig' kan ordet tidigt ha anknutits till det inhemska "kula" med varianten "kul", möjligen i betydelsen 'någonting lyckat och utmärkt' i sådana uttryck som "det är kulan det", "det är kulan i luften". [4]

Översättningar redigera

Adverb redigera

Böjningar av kul 
Positiv kul
Komparativ kulare
Superlativ kulast

kul

  1. (vardagligt) roligt
    Det är inte kul att vara ute när det regnar.
    2003 (15 sep): Mårtsbo – en idyll nära Gävle (Gefle Dagblad), Hanna Jansson:
    Det är kulare på skolan än på dagis.
    Varianter: kult
    Fraser: (konkreta) vara kul, vara kul för ngn, vara kul med ngt, ha kul, låta kul
    Fraser: (pragmatiska) vad kul!, hur kul är det?

Översättningar redigera

Bokmål redigera

Adjektiv redigera

kul

  1. (slang) häftig, cool, tuff
    Varianter: kulig
    Sammansättningar: dritkul

Substantiv redigera

Böjningar av kul  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kul kulen kuler kulene
Genitiv kuls kulens kulers kulenes

kul m

  1. kulle, bula, upphöjning

Nynorska redigera

Adjektiv redigera

kul

  1. (slang) häftig, cool

Adverb redigera

kul

  1. fullständigt, särskilt använt i frasen kul umogleg

Substantiv redigera

Böjningar av kul  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kul kulen kular kulane

kul m

  1. bula, kula, upphöjning

Källor redigera

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Ordens ursprung: "kul", s. 186. Bo Bergman. Wahlström & Widstrand. 2007. ISBN 978-91-46-21370-3.
  2. Nationalencyklopedins ordbok: "kul", läst 2014-02-04 (kräver betald inloggning)
  3. Svenska Akademiens ordbok: "kul", läst 2014-02-04
  4. Lundbladh, Carl-Erik: Etymologin av adjektivet "kul". I Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning Nr 8, 1998.