kufisk
Svenska
redigeraAdjektiv
redigeraBöjningar av kufisk | Positiv | |
---|---|---|
Attributivt | ||
Obestämd singular |
Utrum | kufisk |
Neutrum | kufiskt | |
Bestämd singular |
Maskulinum | kufiske |
Alla | kufiska | |
Plural | kufiska | |
Predikativt | ||
Singular | Utrum | kufisk |
Neutrum | kufiskt | |
Plural | kufiska | |
Kompareras med mer och mest. | ||
Adverbavledning | (kufiskt)? |
kufisk
- uttal: ˈkʉːfɪsk
- (fackspråk) som syftar på staden Kufa i nuvarande Irak
- (bildligt) konstig, besynnerlig, underlig, oväntad
Etymologi
redigeraOm staden, särskilt om mynt som ursprungligen kom därifrån (men sedan kom termen att appliceras allmänt på arabiska eller islamiska mynt) och den arabiska skrivstil som utvecklades där, sedan 1785. I överförd bemärkelse ursprungligen även "komisk", använt i Uppsalas studentslang åtminstone på 1880-talet, och belagt i skrift år 1900. Kuf är en baklängesavledning, belagd från samma år.[1][2]
Besläktade ord
redigeraFraser
redigera- kufisk bård (synonymt med "sjirvanbård")
- kufisk skrift
- kufiska mynt ("islamiska mynt")