Fornnordiska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av konungʀ  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ konungr konungrinn konungar konungarnir
Ackusativ konung konunginn konunga konungana
Dativ konungi konunginum konungum konungunum
Genitiv konungs konungsins konunga konunganna

konungʀ

  1. kung
    Etymologi: Urgermanska *kuningaz.
    Varianter: kongʀ, kóngʀ

Övrigt

redigera
ättlingar