kapitulant

Svenska

Substantiv

Böjningar av kapitulant	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kapitulant	kapitulanten	kapitulanter	kapitulanterna
Genitiv	kapitulants	kapitulantens	kapitulanters	kapitulanternas

kapitulant u

1. person som kapitulerar, som ger upp

   utan att slå ned kapitulanterna i sin egen mitt kan arbetarklassens parti ej bevara enheten och disciplinen i sina led

   Användning: Kommunistiska texter använder kapitulant om reformistiska socialister, som vill kompromissa med borgarna och därmed ge upp kampen för revolutionen.

2. (ålderdomligt, finlandssvenska) värvad soldat

   Antonymer: värnpliktig

Besläktade ord: kapitel, kapitulera, kapitulation

Översättningar

person som kapitulerar, som ger upp

värvad soldat

• finska: värvätty ^(fi)