hugr

Fornnordiska

Substantiv

Böjningar av hugr	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hugr	hugrinn	hugir	hugirnir
Ackusativ	hug	huginn	hugi	hugina
Dativ	hug	huginum	hugum	hugunum
Genitiv	hugar	hugarins	huga	huganna

hugr m

1. håg, sinne, medvetande, personlighet

   Etymologi: Av urgermanska *hugiz, kognat med gotiska 𐌷𐌿𐌲𐍃 (hugs), fornengelska hyġe, fornhögtyska hugu.