Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av hug  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ hug hugen
Genitiv hugs hugens

hug

  1. (ålderdomligt) variant av håg
    1907-1912: En blå bok, August Strindberg:
    Må nu den forskningsresande komma, som upptäcker det oupptäckta landet, eller som inträder i det Heliga Lhassa, men med fromt sinne och vördnad i hugen!
    1913: Kvädet om Atle (Poetiska Eddan), översättning av Erik Brate:
    »Hell, faren hurtiga, dit hugen er lockar!»
    1914: Grotte får trälbarnen (Dikter I), Viktor Rydberg:
    Kungen sitter kvar och känner hugen vek vid de egna barnens kvitter, fågellock och fågellek.
    Besläktade ord: hugad, hugna, hugnad, hugnelig, hugnesam, hugsa, håg
    Sammansättningar: hugfästa, hugfästelse, hugskott, hugstor, hugsvala

Danska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av hug 1 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hug hugget hug huggene
Genitiv hugs huggets hugs huggenes

hug n [1], (oböjligt) [2]

  1. hugg
    Sammansättningar: hugtand, hugvåben, karatehug, øksehug
  2. huk

Verb redigera

hug

  1. böjningsform av hugge

Engelska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av hug  Singular Plural
Nominativ hug hugs
Genitiv hug's hugs'

hug

  1. kram, omfamning
    Besläktade ord: huggable, huggy

Verb redigera

Böjningar av hug  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens hug hugs hug
Preteritum hugged
Perfektparticip hugged
Presensparticip hugging, vard. huggin'

hug

  1. krama, omfamna, hålla om

Isländska redigera

Substantiv redigera

hug

  1. böjningsform av hugur