Se även hala.

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av håla  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ håla hålan hålor hålorna
Genitiv hålas hålans hålors hålornas

håla

  1. fördjupning eller hålighet (i berg eller jord)
    1895 (24 dec): Sfinx. En fjällsaga. (Göteborgs Aftonblad), Karl Erik Forsslund:
    Det är en vild trakt, med isiga hålor under väldiga stenblock och med mariga tallar och enar, som få häxlikt förvridna gestalter i skymningen.
    Sammansättningar: fängelsehåla, ögonhåla
  2. (bildligt, nedsättande) ointressant ort
    Synonymer: byhåla
  3. (vardagligt) skumt tillhåll

ÖversättningarRedigera