härja
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av härja | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | härja | härjas |
Presens | härjar | härjas |
Preteritum | härjade | härjades |
Supinum | härjat | härjats |
Imperativ | härja | – |
Particip | ||
Presens | härjande, härjandes | |
Perfekt | härjad | |
härja
- ödelägga, lägga i ruiner
- Sammansättningar: brandhärja, krigshärjad
- grassera, husera
- gå an, bråka och väsnas; domdera ohämmat, gå på
- Etymologi: Belagt i svenskan sedan slutet av 1200-talet, som fornsvenska hæria, ursprungligen ”hemsöka med en här”.[1] Av fornnordiska herja, av urgermanska *harjōną. Avledning av *harjaz (läs vidare under substantivet här).
- Besläktade ord: härjare, härjning
Översättningar
redigeraödelägga, lägga i ruiner
gå an, bråka och väsnas