husera
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av husera | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | husera | huseras |
Presens | huserar | huseras |
Preteritum | huserade | huserades |
Supinum | huserat | huserats |
Imperativ | husera | – |
Particip | ||
Presens | huserande, huserandes | |
Perfekt | huserad | |
husera
- bo, vistas, hålla till; logera (är skämtsamt, numera knappast brukligt)
- uppträda på ett våldsamt eller hänsynslöst sätt, fara hårt eller vilt fram; om krigsfolk o. dyl.: härja och plundra; även: uppträda bullersamt, väsnas, "rumstera"; även bildligt; förr även i uttrycket "husera illa"
- Pojkarna fick husera fritt i kuddrummet. (här används ordet husera i bibetydelsen härja)