häradshövding

Svenska

Substantiv

Böjningar av häradshövding	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	häradshövding	häradshövdingen	häradshövdingar	häradshövdingarna
Genitiv	häradshövdings	häradshövdingens	häradshövdingars	häradshövdingarnas

häradshövding u

1. (juridik) domare i en häradsrätt; sedan 1970-talet lagman

   Se även tesaurus: Domare, Rådsförsamling