Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av gullis  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gullis gullisen gullisar gullisarna
Genitiv gullis gullisens gullisars gullisarnas

gullis

  1. (vardagligt, smeksamt) gullig person
    1967: Instängd, Irja Browallius:
    Hör du, skicka mej ett par tior, så är du gullig, gullis!
    2001: Sveavägen, Lars Åke Augustsson:
    Gert har tvättat Brylcreemen ur håret och kammat ner den över öron och krage på krässkjortan han bär i kväll, ser alldeles ut som gullisarna i de engelska popbanden som lockar tjejerna till Waidele.
    2022: Verkligheten, John Ajvide Lindqvist:
    Innan jag reser mig från min stol kastar jag en slängkyss mot skärmen och säger: ”Ciao, gullisar. Måste kila.”
    2022: Jul i lantbiblioteket, Josefin Eman:
    ”Förlåt, gullisen”, tröstade Jenna och pussade henne på hjässan, men Lilys mun gav ifrån sig ett gallskrik ändå.