gepäck

Se även Gepäck.

Svenska

Substantiv

Böjningar av gepäck	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gepäck	gepäcket
Genitiv	gepäcks	gepäckets

gepäck

• uttal: gɛˈpɛk, jɛˈpɛk

1. (vardagligt) packning, resgods, bagage

   Under villervallan med gepäcket blev det blott tid till ett hastigt avsked med ömsesidigt tack för samvaron.

   Etymologi: Av tyska Gepäck.

   Synonymer: pick och pack

   Se även tesaurus: Förråd, Fortskaffning landvägen

Översättningar

packning, resgods, bagage

• tyska: Gepäck ^(de) n