Svenska redigera

Verb redigera

frusa

  1. fnysa, frusta, vina
  2. brusa, bubbla
    1791: Fjäriln vingad syns på Haga, Carl Michael Bellman:
    Se Brunnsvikens små najader / höja sina gyllne horn / och de frusande kaskader / sprutas över Solna torn.
    1824: Lycksalighetens ö, Per Daniel Amadeus Atterbom:
    Välan! låt oss dricka / det skummande lifvet / när perlorna frusa / och sockret deri!
    1929: Bergvandring, Karl Asplund:
    Lägger du örat mot stenen, förnimmer du hemliga källsprång / Dolda frusa de fram och störta med språng nedåt dalen.
  3. forsande utströmma, välla fram
    1854: Georg Bogislaus Stael v. Holstein, Sophie Bolander:
    Detta allt gick så hastigt och oförberedt, att ingen mensklig makt kunnat förekomma det. Ett rop af glädjens mer än af smärtans stämma lät höra sig från hans läppar, vid det blodet i heta purpurströmmar frusade ur det breda såret.