Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av brusa  Aktiv
Infinitiv brusa
Presens brusar
Preteritum brusade
Supinum brusat
Imperativ brusa
Particip
Presens brusande, brusandes
Perfekt

brusa

  1. ljuda som en fors eller en storm
    1917: Bibeln. Jesaja 17:12:
    Hör, det brusar av många folk, det brusar, såsom havet brusar.
    1921: Sveriges national-litteratur:
    Alltifrån begynnelsen ha Strindbergs tankeflöden brusat fram i tvenne skilda strömfåror.
    Nu brusar det i radion när LED-rampen är igång.
    Besläktade ord: brus
    Fraser: brusa upp
  2. (musik) låta som en orgel
    När julpsalmen brusar.
 
Etymologi: Av fornsvenska brusa, av medellågtyska brusen, med ljudhärmande ursprung.[1]

Översättningar redigera

Katalanska redigera

Substantiv redigera

brusa

  1. blus

Källor redigera

  1. Svensk ordbok: "brusa"