fǫr

Se även for, för och fór.

Fornnordiska

fǫr f

resa
vera í fǫr með einhverjum
göra någon följe

vera í fǫrum
vara på handelsfärder

eiga skip í fǫrum
äga ett handelsfartyg
anfall
Synonymer: atfǫr
öde
munt þú hafa farar Hákonar jarls

vér munum fara eina fǫr allir
det kommer att gå med oss alla på samma sätt
i formuleringen á fǫru(m) "på tillbakagång"
lausafé hans var heldr á fǫrum

Grammatik: Gen. farar; pl. farar eller farir.