Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av förneka  Aktiv Passiv
Infinitiv förneka förnekas
Presens förnekar förnekas
Preteritum förnekade förnekades
Supinum förnekat förnekats
Imperativ förneka
Particip
Presens förnekande, förnekandes
Perfekt förnekad

förneka

  1. bestrida, hävda att något är osant, vägra kännas vid
    Mannen förnekade brott och vägrade gå med på ett DNA-test.[1]
  2. dölja sin natur
    Hon förnekar sig aldrig, det där var precis vad man kunde vänta sig av henne.
 
Antonymer: medge
Besläktade ord: förnekare, förnekelse

Översättningar redigera

Källor redigera